Du har säkert sett det ordet när du jämfört försäkringar: självrisk. Det dyker upp lite i förbifarten, men det är inte något man bara ska scrolla förbi. Tvärtom kan det ha stor betydelse både för vad du betalar i försäkring varje månad och vad du får tillbaka när något faktiskt händer.

Så, vad är det då? Och varför ska man bry sig? Här reder vi ut det, utan svåra termer.

Vad är självrisk?

Självrisk är helt enkelt den del av en skadekostnad du själv står för innan försäkringsbolaget betalar resten. Det finns där för att minska småärenden och hålla månadskostnaden nere. Tänk dig att något händer – till exempel att mobilen går sönder, bilen krockas eller katten behöver opereras. Du skickar in en skadeanmälan, och försäkringen beviljar ersättning. Men innan pengarna kommer, dras självrisken av.

Det finns oftast två varianter:
Den fasta summan exempelvis 1 500 kr, som du alltid står för.
Och ibland finns det även en rörlig del säg 20 % som tas från det belopp som blir kvar efter den fasta delen.

En del försäkringar har bara fast självrisk, andra har både och. Det beror helt på vilken försäkring det gäller och vilket bolag du valt.

Självrisk påverkar priset, inte bara vad du får ut

När du väljer självrisk, påverkar det vad du betalar i försäkringspremie varje månad. Ju högre självrisk du accepterar, desto lägre blir månadskostnaden. Och tvärtom – om du vill ha låg självrisk, så höjer det priset per månad.

Det handlar om att hitta en balans. Om du är okej med att stå för en större del själv om något händer, kan det vara smart att hålla premien låg. Men om du hellre slipper en stor oväntad utgift, kanske det är värt att betala lite mer varje månad för att få ner självrisken.

Ett exempel:
Om du har en fast självrisk på 1 500 kr med 20 % rörlig självrisk och en skada kostar 10 000 kr så betalar du 1 500 kr plus 20 % av resterande 8 500 kr, alltså 1 700 kr. Du står då för totalt 3 200 kr. Resten täcker försäkringen.

Samma premie kan alltså innebära helt olika ersättningar beroende på hur självrisken är upplagd.

Självrisk ser olika ut beroende på försäkring

Det är inte samma upplägg i alla försäkringar. Här är några exempel på hur det brukar funka i olika typer:

Hemförsäkring
Här är det oftast bara en fast självrisk. Den gäller oavsett om det handlar om inbrott, brand eller vattenskada. Har du tillägg, som drulleförsäkring, kan den ha en egen självrisk. Vissa delar, som rättsskydd eller reseskydd, kan också ha egna regler.

Bilförsäkring
Här är det vanligt att både fast och rörlig självrisk används. Vagnskador har ofta en fast självrisk, medan maskinskador kan ha en procentuell självrisk. Kör du utan att vara den som står på försäkringen, eller är under 24 år, kan det tillkomma extra självrisk.

Djurförsäkring
Här kommer båda delarna in både fast och rörlig. Dessutom har djurförsäkringar ofta en så kallad självriskperiod, vilket innebär att den fasta delen bara betalas en gång under en viss tid, ofta 125 dagar. Ganska praktiskt om hunden eller katten behöver upprepade behandlingar.

Reseförsäkring
Om reseskyddet ingår i hemförsäkringen brukar självrisken vara låg, eller ibland obefintlig. Men det kan variera beroende på situation. Vid stöld utomlands kan du till exempel behöva visa kvitton eller polisanmälan för att få full ersättning. Har du ett separat reseskydd eller ett som ingår via kort, bör du kolla upp exakt vad som gäller.

Olycksfalls- och personförsäkring
Här är det ofta en fast självrisk, eller ingen alls. I vissa sjuk- eller inkomstförsäkringar finns det istället en karenstid, du får inte ersättning förrän det gått ett visst antal dagar. Lite som en annan typ av självrisk, fast i tid istället för pengar.

Vad är en självriskperiod?

Det är ett begrepp man oftast ser i djurförsäkringar eller tandvårdsförsäkringar. Det innebär att du inte behöver betala den fasta självrisken varje gång du söker hjälp, utan bara en gång under ett visst antal dagar exempelvis 125.

Det är särskilt bra om ditt djur (eller du själv) behöver upprepade behandlingar under samma period. Men det gäller att ha koll när den perioden löper ut börjar en ny, och då får du betala den fasta självrisken igen.

Vad är självriskreducering?

En del försäkringsbolag erbjuder något som kallas självriskreducering. Det innebär att du lägger till några kronor extra i månadsavgift men om något händer, blir din självrisk lägre. I vissa fall slipper du den helt.

Det kan vara värt det om du inte har en buffert, eller om du bor på ett ställe där risken för inbrott, olyckor eller andra skador är högre. Tjänsten erbjuds ofta som tillval till hemförsäkring och bilförsäkring.

Ska man välja hög eller låg självrisk?

Det finns inget rätt svar det beror helt på din ekonomi och hur du vill ha det. Om du är skadefri och vill betala så lite som möjligt i premie, kanske en hög självrisk är rätt val. Men det förutsätter att du kan stå för den kostnaden den dag det smäller.

Om du däremot inte vill oroa dig för att behöva punga ut flera tusenlappar vid en skada, kan det kännas tryggare att välja en lägre självrisk, även om det kostar mer varje månad.

Tänk på det här när du jämför

När du kollar på olika försäkringar, glöm inte att läsa det finstilta om självrisk. Det kan vara avgörande för vad försäkringen faktiskt ger dig om något händer. Jämför inte bara pris per månad titta också på:

  • Hur mycket du själv måste stå för
  • Om självrisken är fast, rörlig eller båda
  • Om det finns en självriskperiod
  • Om du har möjlighet att lägga till självriskreducering

Det är små detaljer men de gör stor skillnad i praktiken.

Sammanfattning

Självrisk är inte krångligt men det är en av de viktigaste delarna att förstå när du väljer försäkring. Den påverkar både din vardagsekonomi och vad som händer när livet plötsligt tar en oväntad vändning. Genom att ha koll på vad du faktiskt betalar, när och hur ofta, blir det lättare att välja försäkring som faktiskt passar dig och inte bara på papperet, utan i verkligheten.